Ge mig en ny kropp!

Vi lever i en tid där en graviditet ska vara mysig och fantastisk rakt igenom. Allra helst ska du ha en gudomlig förlossning helt utan smärtlindring, när barnet är fött blir dina bröst allas business då det ska tjatas om amningen som förväntas fungera på studs, sedan ska du ha en magisk återhämtning utan spår av graviditet, när du ammat klart så ska du självklart göra all din barnmat själv också. Under tiden ska man utöver att komma i toppform på nolltid dessutom delta i alla möjliga babyaktiviteter (som nästan alltid roar de vuxna mer än uppfyller barnets behov) och hänga på caféer dagarna i ända. Eller?

Själv är jag gravid i nionde månaden med en 10 månaders underbar tös hemma och har precis insett att jag har en väldigt lång månad framför mig innan lillebror kommer. Jag är så arg på min kropp, den är inte bara tung och otymplig utan det känns även som att hela partiet runt ljumskar och höfter håller på att lossna från resterande av kroppen.

Vi hade en fantastisk jul i norr med familj och vänner och jag fick verkligen möjlighet att vila ryggen och ta igen mig. Nog hade jag ställt in mig på att det skulle göra att jag kom hem starkare och med nya krafter, men sanningen är att det känns som att kroppen håller på att ge med sig. Att ta sig upp och ner från sängen är ett smärtsamt uppdrag, likaså att vända sig från ena sidan till den andra. Det ska mycket till för att jag ska ta mig upp till köket på övervåningen och att dessutom bära med Novis...nej, kroppen säger ifrån.

Nu har vi i alla fall flyttat ner Novas matstol och jag får efter bästa förmåga får underhålla henne där med en kombination av leksaker, bus, sång, Alfons Åberg, Babblarna och Bananer i pyjamas. Självklart har jag ruskigt dåligt samvete över att hon får sitta där en del då jag inte är rörlig nog att springa efter henne när hon flyger fram i ljusets hastighet, men vad ska jag göra? Nu är det i alla fall bara morgondagen kvar och sedan är M hemma några dagar till. Vår plan är att på fyra dagar bygga en stor och trivsam lekhage där Novis (och så småningom även lillebror) kan gå lös i, hoppas för allas skull att vi hinner få den färdig och på plats innan helgens slut.

En kort uppdatering om vikten. Vågen har nått ett nytt tiotal, nämligen 90 kg. Det betyder alltså att jag har gått upp 19 kilo sedan inskrivningen och en total viktuppgång på 33 kilo sedan jag blev gravid med Novis förra året. Det känns att kroppen samlar på sig vätska nu och jag har börjat svullna lite varstans, charmigt värre.

Vecka 35 - 35 dagar kvar till lillebrors ankomst ♥ 

Nu har jag gnällt av mig lite och vill avrunda med någonting roligare. Nova växer så det knakar, har fått sex små tänder (fyra uppe och två nere) som hon gärna visar upp, står utan stöd när hon glömmer bort att hon inte håller i sig och sist vi var hos barnmorskan vägde hon 10,8 kg och var 75 cm lång. Hon är ett riktigt energiknippe och ler mest hela tiden, hon är verkligen mammas lilla solstråle. Helt galen att hon förgyllt våra liv i snart ett år och vi ser fram emot att få träffa lillebror. Tror verkligen att dom kommer att få mycket skoj tillsammans och hur tufft det än känns nu med en strejkande kropp så kommer dom båda garanterat att ha varit värt varenda krämpa.

♥

PS. Följ mig gärna på Instagram också, du hittar mig som: MittGlammigaLiv

Omänskliga cravings

Det här var ju tänkt som en blogg om bland annat hälsa och välmående, men mina cravings står snarare för ohälsa och illamående och ibland skulle jag verkligen behöva rädda mig från mig själv.

När jag var gravid med Nova så åt jag överlag bra och nyttigt, men undantag för mitt omänskliga cravings för Budapestbakelser. Jag försökte att se till att aldrig gå runt vrålhungrig om jag till exempel traskade runt på Ica Maxi eller skulle möta upp någon vän för en god kopp chai latte. Men det spelade ingen roll hur mätt jag än var, fick jag syn på en Budapestbakelse så skulle den ner i magen på ett eller annat vis, varje gång. Jag undrar hur många bakelser jag tryckte i mig under dom där nio månaderna, och hur många gånger jag mådde illa på grund utav det. Helst vill jag inte erkänna det, men det kan vara så att några av dom trettio kilona jag gick upp hade med just Budapestbakelserna att göra.

Denna gången började det gå utför någon gång i mitten eller slutet av september, alltså runt graviditetsvecka 21-23. Nu var det inte bara en craving jag hade, utan nu var det tema jul som gällde. Som tur (eller otur) för mig så börjar affärerna sälja diverse julinspirerade läckerheter redan i slutet av september i år, för att sedan explodera i november/december. Julskinka, julmust, vörtbröd, ischoklad, skumtomtar, knäck, risgrynsgröt...you name it, I've had the craving. Jag hoppades innerligt att det skulle avta så att jag hade lite sug kvar inför julen, men det eskalerade och gick helt över styr så jag har nog ätit min beskärda del av julens godsaker för några år framöver. Men det kommer säkert gå ner en och annan skumtomte till innan året är slut, det har ju hänt förut om jag säger så.

Vecka 34 idag, 48 dagar kvar och det är såhär jag känner mig. (Bilden är lånad av Kos & kaos)

När lillebror har kommit så är det dags att ta tag i allt som har med hälsan att göra, både för min egen och för min familjs skull. Nu väger jag 87 kg, vilket är lika mycket som när Nova föddes och det är fortfarande 1 1/2 månad kvar. Energinivån och orken börjar tryta, jag ser verkligen fram emot att få ta tillbaka min kropp. Jag har redan börjat leta efter en PT som ska få ta mig under sina vingar när jag fått OK från läkarna att dra igång med kost och träning igen, längtar redan!

♥

 

PS. Följ mig gärna på Instagram också, du hittar mig som: MittGlammigaLiv

Fjäderkärlek och impulsköp

"In order to be irreplaceable one must always be different."
- Coco Chanel

Här sitter jag under en filt, med ett stämningsfullt Voluspa ljus (Mandarino Cannela♥) tänt, en kopp varm glögg i handen och beundrar min underbara fjäderlampa som jag fick av M i födelsedagspresent. Jag är sååå nöjd! 

Sedan måste jag ju avslöja att jag nu är en stolt ägare till inte bara en, utan två fjäderlampor från EOS Vita. Då vi kommer att åka norrut till jul så firade vi med M:s föräldrar. bror och hans fru i helgen som var på Thorskogs Slott. Även svärmor hade koll på att jag drömt om en sån här fluffis och hade också köpt en till mig, fast i julklapp, tänka sig. Som ni förstår så gjorde det mig absolut ingenting att få två, dom är ju så fina! Nu återstår bara att hitta en plats till den andra, då vi har spottar i taket nästan överallt och få uttag i taket så är valmöjligheterna inte så många. I-landsproblem, I know.

BeSafe Izi Kid X3 ISOfix

Igår kom vi på att det börjar bli hög tid att kolla på en ny bilbarnstol till Novis då det bara är 48 dagar kvar till lillebrors ankomst. Hon kan fortfarande ha babyskyddet, men eftersom att vi styr kosan norrut på fredag och har en bilresa på drygt 90 mil framför oss så tänkte vi att det kanske vore bäst om vi hade en ny till dess. Framförhållning deluxe. Sagt och gjort så kollade vi snabbt på olika test och rekommendationer och kom fram till att en "BeSafe Izi Kid X3 ISOfix" verkade kanon, så nu är den beställd och vi får hemleverans redan i morgon kväll så det blir ju perfekt. 

♥

 

PS. Följ mig gärna på Instagram också, du hittar mig som: MittGlammigaLiv

Sovutmaningen

Det är lika bra att ta tjuren vid hornen och följa barnmorskans råd, nu är det dags att Nova lär sig att somna i sin egen säng.

I vanliga fall brukar vi gå omkring med henne tills hon somnar och sedan lägga ner henne i sängen. Det brukar gå bra, men nu när både min rygg och foglossning har blivit sämre börjar även 5-10 min vaggande att kännas tungt. Sedan väger hon ju trots allt 10,6 kg nu, så det är inte som att gå omkring med en fjäder längre.

Kl.08:20 efter frukosten gjordes första försöket. Efter 50 min utdragen kamp (och kramp för min del, haha) vann sömnen och tro det eller ej, men hon sover än vilket definitivt är ett nytt rekord. Det finns risk för att den närmsta tiden kommer att bli kämpig på så sätt och det känns i mammahjärtat när lillsessan gråter, men i slutändan så blir det bäst så för hela familjen. Sedan är det som barnmorskan säger att även om det känns jobbigt att vänja henne att somna i sängen nu så kommer det att vara betydligt mycket lättare än att börja försöka när hon är 1 1/2 år med ännu starkare vilja.

Nu hörde jag en lång gäspning inifrån sovrummet, dags att gå och krama en liten söt och förhoppningsvis utvilad tjej. Hoppas ni får en fin fortsättning på dagen, kram

♥

 

PS. Följ mig gärna på Instagram också, du hittar mig som: MittGlammigaLiv

När livet ger en citroner

Det fanns all anledning att tänka att morgonens incident skulle skapa en dominoeffekt av otur resten av dagen, här ska ni få höra.

Innan jag gick upp för att fixa gröt till Novis passade jag på att ta med de kvarglömda glasen från gårdagens tacomiddag. För att slippa gå så många gånger så passade jag även på att ta med allt jag behövde i ett svep. När jag böjde mig ner för att ta paddan från laddaren tippade ena glaset (inte det tomma glaset, utan det som var fullt med julmust!) och innehållet forsade ut över paddan, laddaren, datorn som låg bredvid, min nytvättade tröja, mina byxor, mobilen som låg i byxfickan och halva väggen. Y E S...

En spontan reaktion skulle ha kunnat varit veckans djupaste suck och en lång radda av svordomar kombinerat med känslan "Jaha, då var den dagen förstörd! Åååh typiskt, klart att glaset skulle tippa just där just då! Jaha, om dagen börjar såhär så kan jag ju bara tänka mig hur den kommer att fortsätta.."

Men i stället valde jag att tänka "Phu, vilken tur att ingenting gick sönder!". Sedan fick jag ju en anledning att rengöra allt, inklusive golvlisterna, vilket var minst sagt välbehövligt. Även om tröjan var nytvättad så var det ju inte hela världen att få tvätta igen, då kunde jag ju passa på att slänga in lite annat smått och gott också. Plus att jag fick använda det nya sköljmedlet som luktar gudomligt, och jag älskar ju doften av nytvättat. Mmm....

Summan av kardemumman och dagens visdomsord: When life gives you lemons, make orange juice and leave life wondering how you did it.

♥

 

PS. Följ mig gärna på Instagram också, du hittar mig som: MittGlammigaLiv